Rasbeskrivning Griffon Vendeéns finns nu för tiden av fyra olika raser: Grand, Griffon Vendeén med en mankhöjd på 60-65 cm eller mer. Briquet Griffon Vendeén med en mankhöjd på 48-55 cm. Grand Basset Griffon Vendeén med en mankhöjd på 38-42 cm. Petit Basset Griffon Vendeén med en mankhöjd på ca 34-38 cm. Grand, Griffon Vendeén: olika uppfattningar finns om rasens ursprung. De flesta tror att den uppkom genom en kombination mellan en Griffon Fauve-tik vid namn Baulde och den korthårige vita hanhunden Souillard. De korthåriga Vendeéns härstammar i sin tur från Greffiers, eller "Chiens Blancs du Roi", och i uppkomsten av dessa Greffiers var även Fauve de Bretagne inblandad. Andra hundar som tros ha bidragit till bildande av Griffon Vendeéns är Griffons Gris de Saint Louis och Griffons de Bresse, vilka i sin tur härstammar från Segusiens (tunga, strävhåriga hundar som användes av kelterna som jakthundar 150 e. Kr). Grand Griffon användes till jakt på varg och vildsvin, och blev mera ovanlig allt eftersom dessa djurslag blev det. Under andra världskriget var rasen nära att utrotas. Det har dock lyckats för det franska uppfödarna att rädda rasen, som nu åter är säkert etablerad i sitt hemland. Briquet Griffon Vendeén är till utseendet som en harmoniskt reducerad Grand Griffon. Han är inte bara lägre utan hela hunden är förminskad och ger ett mera kvadratiskt och mindre elegant uttryck. Rasen var mycket nära att dö ut under första världskriget, efter att före kriget ha varit en av det populäraste och kvalitetsmässigt bästa raserna. Genom att korsa in Grand Basset Vendeén lyckades man restaurera rasen lagom till andra världskriget började, och rasen slogs åter i spillror. Efter kriget fick man åter ta både Grand Basset, Harrier Gris och Borcelaine till hjälp för att så småningom få tillbaka Briquet Griffon Vendeén. Basset Griffon Vendeén Det finns två olika raser Basset Griffon Vendeéns: Grand Basset Griffon Vendeén och Petit Basset Griffon Vendeén. När den nya rasstandarden kom 1976 fastslogs att dessa var de enda riktiga på raserna. Rasnamnen på Basset Griffon Vendeén "Grande Taille" och Basset Griffon Vendeén "Petite Taille" nämns inte mera, just för att stryka under att det är typen och inte höjden som skiljer de två raserna. Skillnaden i typ mellan de två Basset-raserna kan jämföras med skillnaderna mellan Grand Griffon och Briquet Griffon. Petit BGV är en harmonisk förminskning av Grand BGV. Grand Basset har uppkommit genom mutation av Grand Griffon Vendeén, och har dess vackra långa huvud med den välvda skallen, långa öron (som skall nå framför nosen), lätt förlängda kroppsform och en lång svans, som bäres sabelformigt och är prydd med långt hår. Även håret på kroppen och öronen är längre än hos en Petit Basset. Petit Basset har en kortare nos, som skall vara aningen kortare än skallen, kortare öron, kortare kropp och kortare svans. Det är helt klart att det rör sig om två skilda raser, som har var och en sin egen standard. Förr var det tillåtet att korsa de två raserna, men efter 1977-01-01 är detta förbjudet. Alla kan förstå att generna hos hundarna inte bryr sig särskilt om ett sådant förbud och det är inte förvånande att två Petit-föräldar kan få en valp som är Grand och vice versa. Samma sak kan hända inom andra raser (Basset Fauve de Bretagne - Griffon Fauve de Bretagne, Basset Bleu de Gascogne - Petit Chien Bleu de Gascogne). Grand Basset Griffon Vendeén, GBGV har som tidigare nämnt uppkommit från Grand Griffon Vendeén genom mutationer som gett de korta benen. Till skillnad från hos de flesta kortbenta raser önskas frambenen hos Basset Griffon Vendeén helt raka, vilket är en av de svåraste sakerna att lyckas med i aveln. En annan svårighet med GBGV är att rasen har en tendens att minska i storlek. Standarden anges idealmåttet till 38-42 cm mankhöjd. I aveln är det nödvändigt att använda djur med upp till 44 cm mankhöjd om inte hundarna efter att par generationer skall ligga nere vid eller under minimigränsen. Troligen kommer en standardrevidering att genomföras, och mankhöjden för GBGV att höjas ytterligare. Greve Christian d´Elva var den som på 1890-talet på allvar började aveln med Basset Griffon Vendeén. M. Paul Dezamy (som grundade Club de Griffon Vendeén 1907) födde upp en mycket karakteristisk typ av Grand Basset, med mycket god arvbarhet. Denna typ kännetecknades av en ansenlig höjd, och en mankhöjd på 44 cm är tillåtet för det riktigt bra hundarna. Hundar av "Dezamy-typ" är mycket eleganta i byggnaden, och huvudet är mycket uttrycksfullt. Detta var länge den ledande typen av Grand Basset. Vid årsmötet 1979 varnade ordföranden för att denna typ höll på att försvinna. Hundarna tenderade att bli för små, med för lätt benstomme och snipiga huvuden. Grand Basset Griffon Vendeén används framför allt till jakt på hare. Hans sträva päls gör det möjligt för honom att tränga igenom den täta undervegetationen, och hans jaktlust och uthållighet är lika stor som hos Briquet. Petit Basset Griffon Vendeén: Ungefär 1944 var det många jägare som efterlyste en mindre hund, men med samma goda jaktegenskaper som Grand Basset. Visserligen hade det även tidigare existerat en mindre hund med samma mankhöjd, 34-38 cm , men den hade samma standard som Grand Basset. Detta innebar att i stort sett bara var benlängden som var reducerad. Kropp, öronlängd, huvud och svans såg ut som på en Grand Basset, vilket gjorde att dessa hundar var tämligen klumpiga, och hade svårt att ta sig fram dessutom tolererade man på dessa "dvärgar att frambenen var krokiga". M. Abel Désamy skrev skilda standarder för de båda raserna, vilka godkändes av klubbens styrelse. Som nämndes tidigare ändrades dessa standarder 1976, särskilt befträffande mankhöjden. Nu sammanfaller mankhöjden på GBGV och PBGV över några centimeter och det kan alltså hända att en Grand Basset är längre än en Petit Basset, men komma båda följer sin egen standard. När Petit Basset fått sin egen standard följde några övergångsår, men så småningom var rasen fast etablerad beträffande sina exteriöra kännetecken. Samtidigt som bruksegenskapernra bibehölls. M. Paul Daubigne har beskrivit Petit Basset Griffon Vendeén sålunda: Petit Basset har inte uppkommit genom att endast benlängden, utan att hela hunden är harmoniskt förminskad, samtidigt som han har behållit alla de berömda jaktegenskaperna. Petit Basset används framför allt till kaninjakt då den mindre kroppen och den större livligheten gör att han passar bra för jakt i den täta undervegetationen. Men han kan användas till jakt på allt mindre vilt, och fungerar som jägarens allt-i-allo.